Jag har förstås fått en hel del kommentarer här i bloggen - varav några blivit raderade. Kan man inte hålla sig till sakfrågorna - dvs inavel och hanhundsanvändning - så publiceras inte kommentarerna, så enkelt är det. Kommentarerna handlar mest om att anklaga mig för att jag har "baserat min uppfödning på Doubleusehundar" och sedan har mage att ifrågasätta GW:s avel - vilket föranleder mig att berätta hur "aktivt" det valet har varit. Det är nämligen så, att vid två av mina parningar, de som jag sedan har gått vidare på, har inte ens Doubleusehunden varit mitt förstaval - lite snopet för mina kritiker, kanske;-))

Första gången var  år 2000, då jag hade en hanhund här för parning - han var jaktchampion och hade linjer som jag tyckte var mycket intressanta. Det blev dock ingen parning, trots att tiken (Nollan) ställde upp och mycket tydligt var i höglöp. Då ägaren bodde i Bollnäs, så åkte jag med honom dit och parade med Doubleuse Carrot, som alltså var "reserv" - vilket inte alls gjorde honom till ett "sämre" alternativ, tvärtom. Jag fick jättefina valpar i den kullen.

Andra gången var 2004, då jag skulle para Ebba (e. Doubleuse Carrot) med Joe's James Bond. Det visade sig dock att Ebba avskydde honom - jag har aldrig sett en tik vara så arg på en hanne någongång, varken förr eller senare. Då åkte jag direkt därifrån och parade med Doubleuse Teddy Bear, som vi hade träffat tidigare och tyckte mycket om. Han var en riktig gentleman och det tog inte lång stund förrän vi hade en parning. Han var inte heller förstahandsvalet - men jag fick väldigt fina valpar i den kullen också, och idag är jag mycket glad att det blev han som blev "Ebbas val".

Så, det är historien bakom det faktum att jag har många Doubleusehundar i mina hundars stamtavlor, mer dramatiskt än så är det alltså inte. Jag har i dessa fall inte gjort något aktivt val att använda just de hannar som det till slut har blivit - det är naturen som har "styrt". Om någon vill kalla det att jag har "baserat min avel på Doubleusehundar"... varsågod, det bjuder jag på;-)

Oftast har jag ju flera bra hanhundar att välja på, ibland har de liknande linjer och ibland olika. Det jag koncentrerar mig på är linjer som jag tror passar mina tikar, arbetsförmågan, hälsan och mentaliteten, och naturligtvis - hanhunden som individ. Sedan spelar det faktiskt ingen roll för mig om han har prefixet Doubleuse eller inte. Det finns faktiskt bra hundar ifrån andra kennlar, tro det eller ej;-))

 

linda

29 september 2010 11:06

Nu kan jag inte hålla mig längre! Har följt denna "debatt" och kan bara säga att jag som vill ha en hund att arbeta med och väljer en renrasig hund tar ju för givet att uppfödarna håller sig till de regler som finns. Annars kan vi väl lika gärna blanda ihop blandraser och renrasiga och tävla på lika villkor. Man har ju alltid fått höra att med renrasiga vet man lite mer vad man får, både mentalitet och sjukdomar ( sedan lämnas det självklart ingen garanti).Själva poängen med att avla fram så friska hundar som möjligt försvinner ju om man parar med 11, vad det nu var i inavelsgrad. Helt absurt tycker jag. Skulle alla uppfödare göra så har vi snart ingen bra ras kvar! Det är vad jag tycker och sedan får var och en tycka vad de vill så klart.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här bloggen är inte uppdaterad sedan julen 2018 och kommer snart att läggas ner helt och hållet, jag ska bara spara ner så många bilder som möjligt först. Jag ser ingen vits med att fortsätta med bloggen, då jag inte längre har någon uppfödning o...

  Hoppas alla våra vänner och valpköpare får en riktigt härlig jul!   Här hemma går allt sin "gilla gång", som man brukar säga;-) "Inget nytt under solen" är ett annat uttryck man skulle kunna använda, annat än att jag har gett mig på något ny...

Grattis på 14-årsdagen, vår älskade lilla Boogie! Fantastiska lilla hund, som dansat genom livet på lätta tassar och fortfarande är vid god vigör och helt klar i sinnet - jag hoppas du får vara lika pigg och glad ett bra tag till!        Vi...

... har jag i skuggan på min altan just nu, det är fullkomligt olidligt! Vi har haft så hett - och torrt - hela sommaren att allt är uppbränt, inte ett grönt strå så långt ögat kan nå. Jag lider med bönder och djurägare som inte har foder till sina d...