Hör och häpna, men vi har faktiskt tränat hela tre pass denna veckan;-) Två kortare pass här hemma (onsdag och fredag) och ett längre på klubben i söndags, även då tränade vi ensamma men fick ändå en hel del störningar av folk och hundar på parkeringen alldeles intill planen. Vi fick dessutom tillfälle att träna platsliggning utom synhåll med en främmande hund - vilket var första gången för Piller, hur otroligt det än kan låta, enda gångerna hon har gjort gruppmoment med främmande hundar har varit på tävling;-) Men jag är väldigt trygg med att hon inte rör sig ur fläcken, och det gjorde hon inte den här gången heller.

På klubben tränade vi både elitrutan och apportering med dirigering, det har jag inte gjort här hemma pga utrymmesbrist. Dessutom ville jag att vi skulle komma en bit på väg med dirigeringsapporten innan vi tränade rutan under samma pass, och det tycker jag att vi har gjort nu - faktum är att hon har gjort dirigeringen förjäkla bra den senaste tiden, hon har inte missat ett skick!

När vi började träna momentet lade jag bara ut en apport, antingen höger eller vänster, och efter några pass började jag med att lägga ut den rätta och sedan låstas lägga ut de övriga två. Den senaste veckan har jag har haft två apporter utlagda, rätt apport och mitten, dels pga att jag har slarvat bort den tredje apportbocken (!) men den är också i mina ögon rätt onödig, skulle hon plötsligt få för sig att springa åt fel håll så får hon ingen utdelning för det. Det har hänt ett par gånger att hon har haft rätt bråttom förbi konen (det går fort, det här!) men då har jag kunnat stoppa henne och dirigera om. Hittills har hon aldrig försökt gå på mittenapporten.

Som jag ser det har hon många fördelar - som många andra får jobba arselet av dig för att få till - i just det här momentet:

Hon har alltid väldigt högt tempo, både till kon och apport och är lika snabb in - varenda gång!

Tvärnit vid konen.

Snabba, fina upptag.

Snygga grepp, aldrig något tuggande eller dribblande med apporten.

Lyhörd, lätt att stoppa om det skulle bli fel.

Och inte minst: hon bara älskar momentet!

Nu ska här tilläggas att vi hittills inte har haft någon annan som har lagt ut apporterna, men när det blir dags kommer jag att se till att "tl" gör likadant som jag har gjort, nämligen att peppa henne med "här är den!" när första apporten läggs ut. Jag tror absolut att det är en orsak till att hon hittills har varit väldigt säker på höger- och vänsterdirigeringarna och inte visat något intresse för mittenapporten.

Elitrutan har vi som sagt inte tränat mycket på, men när vi har gjort det har det gått väldigt bra, fina skick till konen och därifrån till rutan. Snabbt och snyggt, inte mycket att säga om det, det behövs bara lite kommendering på den så är den klar.

Ett moment som vi inte tränat på hela sommaren är vittringen, men gissa om jag blev glad när jag testade en gång för ett par veckor sedan och en gång i veckan - båda gångerna satt den som en smäck, tror faktiskt att hon aldrig har gjort den bättre, helt otroligt med tanke på hur sällan vi tränat!

Zätat är väl det moment som både Piller och jag tycker är knepigast. Hon har lätt för att blanda ihop skiftena och jag har inte riktigt kommit fram till hur jag ska träna detta moment för att få henne att bli säkrare. Men igår kväll tyckte jag att det kändes som vi fick ett riktigt genombrott, så det är väl bara att träna på. Det får ta den tid det tar, hon ska nog bli säker på det också!

Inkallning med ställande o läggande tränar vi egentligen inte riktigt ännu som helt moment, vi jobbar mer på snabba ställanden och lägganden och så får jag pussla ihop det sedan;-)

Något som jag märker hela tiden är att Piller är en otroligt ärlig hund, det hon har lärt sig sitter som berget och det är upp till mig att lära henne på rätt sätt. Vet hon bara vad hon ska göra så utför hon det utan att blinka, hon har alltid, alltid 100% fokus på mig och den fantastiska viljan att göra sitt allra bästa - varenda gång. Det är få förunnat att ha en sådan här hund, och jag känner mig otroligt lyckligt lottad!

Bästa Pillret - apportobjekt=foppatoffel, man tager vad man haver;-)

Ja, det har hänt mer denna helg, men detta var en väldigt trevlig rubrik;-)

Det var alltså Alma och hennes Lipp - Khemosabi Prepare for Miracle - som tog hem den fina titeln idag på Ungdoms-SM, efter ett fantastiskt arbete som resulterade i finalplats på 93 poäng (av 100) och ett 1:a pris, och dessutom med 19 poäng (av 20) på finalrutan! De blev dessutom "Domarens val" på en dubbelruta med motiveringen att Lipp utförde stationens jobb på ett ypperligt sätt och dessutom med äkta glädje! :-) Otroligt bra jobbat av Alma, som är rätt så grön inom jakten! Att Lipp - liksom sina syskon - har väldigt fina egenskaper, det vet jag, men det krävs någon som tar dem tillvara också! Stort GRATTIS till en fantastisk prestation!

Almas egna ord om dagen här i bloggen!

Prisutdelning ;-)

Foto: Malin Wehringer 

... och inte nog med det...

Kullsyster Vinna - Khemosabi Prepare for Success - med matte Sussie gjorde verkligen succé på sin första start i lägre klass sök igår, hon tog uppflyttning till högre klass och klassvinst (5 deltagare) med 489,5 fina poäng trots en nolla! Stort GRATTIS till ett kanonbra jobb!!

Från prisutdelningen ;-)

Vilken framfart det är på "Prepare for"-tjejerna nu då! Piller hälsar och grattar sina duktiga syrror till alla framgångar!!

Vilken helg de norska tjejerna har haft, idag slog de till med ytterligare ett 1:a pris och ännu en klassvinst i eliten! Stort GRATTIS, kanonbra jobbat!!   

Superbild på det glada och duktiga ekipaget!

Man blir inspirerad av alla framgångar, träningssuget sätter in;-) Idag har det ju - äntligen! - varit normal temperatur, vilket gjorde att jag förutom att gå långpromenad, faktiskt orkade träna apportering med alla hundar och lite lydnad med Piller framåt kvällen. Jag vet inte när det hände senast, väääldigt länge sen var det!

Lydnadsträningen går sisådär, Piller är duktig och det går ju framåt, men jag är fortfarande i det där läget när jag undrar när vi ska få ihop allt det här till ett helt program;-) Men den känslan vet jag att jag har haft förut, särskilt när vi började med 3:ans moment... och så kommer man till den där underbara punkten när man känner att "vi kan det här!" - ja, det är väl den man (i alla fall jag) strävar efter! Just nu är den känslan rätt långt borta, men jag vet ju att vi kommer dit så småningom.

Ikväll tränade vi mest på dirigeringsapporten och skiftena i zätat, Piller var ganska splittrad i början och inte blev det bättre när Martina kom förbi med Lova och Micke med Soleil - då kunde inte ens Piller hålla koncentrationen;-) Men när de hade gått samlade hon ihop sig och levererade de bästa dirigeringarna hon har gjort hittills, så det finns hopp!

Lite bilder från kvällens promenad och apporteringar...

Gimmie på väg att hämta en markering

Gimmie igen

Boogie och Speed

Boogie (vilka öron!)   

Piller hämtar ett dolt linjetag

Gimmie är bara gullig

Ett från hjärtat kommet JÄTTEGRATTIS till duktiga Elisabeth och hennes NOLCH SELCH Khemosabi Prepare for Surprise, som idag inte bara tog Norskt Lydnadschampionat utan även Svenskt, och det med det femte 1:a priset i elit och klassvinst  - kanonbra jobbat!

Lyckliga Elisabeth och hennes Super-Supra (Tack till Tora P. Fagertun för den fina bilden!)

Därmed är Supra den första "champinjonen" i Prepare for-kullen, jag hoppas och tror det blir fler;-)

Supra är också därmed Gimmie's 5:e avkomma med championat, och nu har de tillsammans samlat på sig hela 8 stycken, det är helt otroligt, vilket facit på hennes kullar - och än är det inte slut! För egen del känns det ju som att Piller och jag bara har börjat, och så tror jag det känns för fler;-)

Mamma Gimmie fick egentid och följa med och bada häromkvällen, det var uppskattat!