... har jag bestämt mig för att skjuta på Boogie's parning till nästa löp, av rent praktiska orsaker. Jag har försökt att intala mig att jag visst orkar med att ha två kullar på raken, med bara 3,5 veckas mellanrum, men jag får tyvärr inse att det gör jag nog inte. Om man själv kunde styra hur tikarna löper vore det ju en enkel sak, det här med avel - men det kan man ju inte!

Det finns flera fördelar med att vänta med parningen, bl a har de av mina valpköpare som inte kan ha valp i år chansen att få en i början av nästa år istället! Och så har jag möjlighet att hinna med mina egna hundar mer i sommar/höst, jag vill ju gärna starta Boogie i elitlydnaden och komma igång ordentligt med Speed - och medan Boogie är dräktig i höst så kan jag tävla med Gimmie.

Nu när jag har bestämt mig, och fått ok ifrån hanhundsägaren att vänta, så känns det riktigt bra - jag har haft mycket bryderi om hur jag skulle lösa allt rent praktiskt. Men nu kan jag se fram emot Gimmie's och Diego's valpar och glädja mig åt en härlig kull i vår!!

Å, vad det är härligt med all snö! Jag älskar denna vinter, och önskar att den varar fram till mars. Kanske jag får min önskan uppfylld, de sa nämligen på nyheterna att vi får behålla den hela februari - jippie, säger jag!!

Jag förstår mig inte på folk som klagar på kylan och snön, tänk bara om all denna snö hade kommit som regn, vilket den ju hade gjort om det vore plusgrader, DÅ hade vi haft anledning att klaga! Det enda jag kan hålla med om är att väglaget inte är så roligt, särskilt inte där vi bor, eftersom kommunen tydligen har bestämt sig för att spara pengar och låta bli att ploga.

Jag njuter i fulla drag av denna underbara vinter, och likadant gör mina hundar - jisses vad de rejsar i snön!!  

Jag konstaterade precis nyss att nu har Boogie börjat löpa! Så då beräknar vi parning till om sisådär 14-16 dagar, förutsatt att jag får tag i hanhundsägaren när det är dags - jag känner mig faktiskt lite orolig för det och får nog hitta på en "plan B". Problemet är att de hanhundar som jag tycker är bäst har nästan samma linjer som Boogie, och då blir det ju svårt. Den tilltänkta hannen har dock kanonlinjer som passar Boogie väldigt bra, så jag får väl hoppas att allt går enligt planerna!

  ... och hälsar och gratulerar alla sina fina syskon  

Mamma Gimmie hälsar också...

... och moster Boogie;-)

Ja, alla tre tjejerna på en och samma gång, faktiskt

(här hade jag kastat iväg en dummie, Boogie var väldigt sugen på att få springa och hämta den, men hon stannade faktiskt kvar!)  

... har vi fått, och nu verkar Gimmie's höglöp vara över. Så nu ikväll fick Diego följa med ut och rejsa med alla tjejerna och Speed på ängarna, det var uppskattat! Tidigare har jag gått med bara Diego och Speed tillsammans, men det var mycket roligare nu, det tyckte nog allihop:-) Själv höll jag på att tuppa av i djupsnön, jag har ingen vidare kondis nu, efter tre influensor på rad!

Nu är det skönt att både Soleil's och Gimmie's höglöp är över, vi kan snart återgå till den mer "normala" röran. Boogie ska visserligen också löpa och paras, men hon har i alla fall inte kommit igång med sitt löp än. Jag hoppas faktiskt att hon dröjer med det några veckor till!

Kärleksparet Diego och Gimmie har gjort det igen   De är så gulliga de här två, de gillar verkligen varandra! Nu får vi se om de kommer att para sig fler gånger under veckan, de har ju alla möjligheter om de vill. Den här gången blev hängningen ca 20 minuter, ungefär. Så nu får vi bara vänta på resultatet, jag hoppas Gimmie visar tecken på dräktighet lika tidigt som förra gången, då var jag rätt så säker redan i 4:e veckan.

Nu är det dags för kvällspromenad!

Måste tillägga: Micke hälsar att han tycker att Diego är jätteduktig och väldigt väluppfostrad, han funderar på att rymma iväg någonstans med honom;-) Jag tycker förstås likadant om Diego, och jag har insett att han är otroligt lik Boogie i sättet! De har precis samma energi och agerande, t o m den där lilla snabba slicken man får i förbifarten är precis likadan. Underbara hundar...

Diego tv och Speed th

De kommer så bra överens, de här två - det är en ren fröjd att se! På bilden ser man att Speed är mer lik sin mor i utseendet, men han är väldigt lik sin far till sättet. Det här är väl inte den bästa bilden man kan få av Diego, men det var den bästa jag fick idag, det är väldigt mulet och dimmigt och svårt att fota. Jag fick en fin huvudbild på Speed i alla fall, jag tycker han är så söt här, när han tittar rakt in i kameran och har snö på näsan...

... och ja, jag vet att "lejonmanen" bör klippas;-)

I morse var vi iväg och ögonlyste Gimmie, och det såg så bra ut så! Vi blev ju lite sena med ögonlysningen eftersom vi fick avboka den i Katrineholm i förra veckan, men nu är det gjort i alla fall, även om det dröjer innan det kommer in på hunddata. Nu åkte vi till Strömsholm (!) och det var första gången som någonting har gått snabbt och effektivt där... men det vore väl konstigt om de inte ens skulle klara av en ögonlysning utan krångel;-)

... i Diego  

Jag har aldrig någonsin träffat en så otroligt mysig hanne! Eller ja, Speed är  likadan, och honom har jag ju varit kär i sedan han föddes;-) Jag är superglad över att han får möjlighet att umgås med en sådan enormt trevlig vuxen hanne, det behöver han, som inte har träffat så många främmande hundar. Han brukar ju träffa min systers whippethannar - som även de är supersnälla - och min systerdotter har också tre whippethannar som vi träffar då och då. Men utöver dem, så träffar Speed i stort sett inga andra hundar är våra egna.

Nu när Diego är här, och vi verkligen får lära känna honom, så står det klart varifrån hans och Gimmie's söner har fått sitt otroligt trevliga sätt. Gimmie är ju såklart också supertrevlig, och hon och Diego har verkligen nedärvt den här mentaliteten till sina valpar - förmågan att finna sig tillrätta precis överallt och i vilka sammanhang som helst. För mig, som inte alls tycker om "störiga" hannar som ska mäta sig med andra hannar i ett kör, är det verkligen guld värt att ha just den här mentaliteten på hannarna i Gimmie's och Diego's förra - och kommande - valpkull. Bara det gör det värt att göra om den här kombinationen, anser jag!