Ja, nu känner vi hur det sprattlar i Gimmie's runda mage - oj, vad man är nyfiken på hur många små filurer det kan finnas där inne;-) Gimmie mår bra och är pigg, och nu när det har varit ett par svala dagar har hon skuttat omkring som vanligt i skogen! Nu är det 16 dagar kvar, om hon får på 63:e dygnet - men första kullen fick hon redan på 59:e, så man vet aldrig;-)

Många kommentarer om mina funderingar om framtida avveckling har jag fått, både här i bloggen och via mail. Tack för att ni vill att jag ska fortsätta - jag har hittills inte hört någon som tycker det är en bra idé att avveckla;-) Det här är inget nytt påfund utan något jag har tänkt på ganska länge, jag skrev t ex om det här i bloggen för ganska precis två år sedan och hade funderingar på det långt innan dess. Nu stämmer inte allt det jag skrev för två år sedan längre - jag kommer inte att ta några valpar på Soleil eftersom hon har syskon med epilepsi, och jag kommer troligen inte att skaffa mig någon mer whippet. Hur det blir med sheltie vet jag inte, jag vill fortfarande ha en men det ser ut som om jag får vänta i några år till.

När det gäller min uppfödning är problemet egentligen det att jag skulle behöva ha flera tikar i avel för att kunna tillgodose efterfrågan och få lite "flyt" i uppfödningen, och jag kan ju inte ha hur många hundar som helst. Det är ju inte heller säkert att just de tikar jag behåller är de som är bäst och tillför mest i aveln, sådant vet man aldrig i förväg. Det skulle aldrig falla mig in att använda vilken tik som helst i avel bara för att jag råkar ha en - mina avelstikar ska ha "det" som är så svårt att förklara, men som man förstår när man ser det;-)

Eftersom jag bara gör kombinationer jag tror på till 100% är det självklart att jag vill behålla en valp själv, så är det varje gång. Nu är läget sånt att jag faktiskt skulle både behöva behålla en tikvalp och sätta ut en på foder, för som sagt, det är inte säkert att den bästa hamnar just hos mig. Alternativet vore att ha två tikar ur den här kullen hos fodervärdar, och köpa in en valp åt mig själv - det är något jag tänkt mycket på. Men samtidigt så vill jag ju ha en valp ifrån mina egna linjer och i synnerhet ifrån den här kombinationen mellan Gimmie och Filur, som jag har velat göra så länge - så där kommer egoisten fram igen;-) Dessutom är det minsann inte så lätt att hitta en valp ifrån linjer som jag känner skulle vara intressanta för framtida avel. Jag letar och letar och senast igår hittade jag ett par kommande kullar (en i Norge och en i Danmark) som jag tänkte kunde vara nå't för mig, men det visade sig att i den ena kullen har mormor PRA  och i den andra har fadern till valparna multifokal rd - så det var bara att stryka båda två. Jag har hittat en tik i Tyskland med kanonlinjer som jag skulle vilja ha en valp efter nästa år, men vilken kombination som kommer att göras vet jag inte än.

Hursomhelst, även om jag har haft funderingar på att lägga av i många år, så kan jag ändå inte låta bli att drömma om olika kombinationer jag vill göra och sitter timme ut och timme in och planerar;-) Så det är uppenbarligen något inom mig som säger att jag ska fortsätta - men det jag behöver är fodervärdar som är beredda att meritera sina tikar, annars fungerar det inte. Jag har inga stora resurser - det krävs tid, plats, ork och inte minst pengar att ha många hundar - den enda "resurs" jag har är min kunskap och förmågan att göra bra kombinationer - och min starka vilja att få fram hundar med det lilla extra. Den viljan är det som kommer att bära mig framåt och känner jag mig själv rätt så håller jag väl på tills jag stupar;-)

Behöver ni lite förståelse för varför jag har så stark vilja att fortsätta få fram samma typ av hundar som jag har haft, ja då är det bara att titta här: http://khemosabi.bloggagratis.se/2009/07/05/1813950-filmklipp-fran-ikvall/ 

Detta är filmat för exakt 2 år sedan idag, själv klarar jag fortfarande inte av

att titta på filmer med Spurten, men håll tillgodo ni andra!