Ja, nu är den här på allvar, det mörknar tidigt och vantar och långkalsingar sitter inte i vägen. Idag är det mulet och bara 7 plusgrader här hos oss, men helgen var bättre. Många av valpköparna - både de nya och de "gamla" - berättar om lyckade träningspass i det fina helgvädret, så härligt att höra!

Jag fick meddelande om något annat, som gjorde att jag påmindes om hur otroligt mycket man hinner fästa sig vid sin lilla valp på några veckor. Almas lilla Lipp råkade ut för någonting riktigt otäckt i lördags, troligen en förgiftning. Efter en fin förmiddag vid en sjö blev hon plötsligt jättesjuk, började vingla och kunde inte stå utan att ramla omkull - hela balanssystemet verkade utslaget. Hon röntgades (det visade dock inte på några främmande föremål i magen, men den var väldigt orolig) och en massa blodprover togs, de fick Alma svar på idag och de var helt normala. 

Lipp fick tillbringa natten på djursjukhuset och piggnade tack och lov till efter dropp och vila, och enligt Alma är hon nu igen sitt vanliga, galna jag. Vad som hände, om hon hade fått i sig något giftigt och i så fall vad, det vet man inte. Men det är väl inte helt långsökt att gissa på att hon har hunnit med att sätta i sig något, kanske en giftig svamp, det går ju med blixtens hastighet och man hinner knappt blinka innan det är gjort! Det var vad veterinären trodde också, att hon hade fått i sig något som nu har lämnat kroppen. En tanke som slår mig är alger, eftersom de befann sig vid en sjö - men finns det alger så här års? Kanske om det fanns något vatten med alger från i somras kvar i någon grop eller nå't?

Usch, jag var så orolig och gick med en stor klump i magen tills jag fick veta att Lipp mådde bra igen, jag kan bara föreställa mig hur hemskt det måste ha varit för stackars Alma... ojoj, vilken pärs! Jag gick och tittade på mitt eget lilla Piller och kände en sådan ångest inför tanken att mista henne, det kan gå så fort och bara tanken är ju outhärdlig. Man är ju hela tiden noga med att kolla att valpen inte får i sig något olämpligt, men ibland hinner man inte - man är ju inte mer än människa. Men särskilt nu, i svamptider, så får man nog vara ännu mer noga med att hålla koll, kanske koppel på där man vet att det finns mycket svamp, så man har en större chans att hinna med.