... i Gimmie's mage! Idag såg Martina och jag hur valparna rumlade om i magen på nästan 5 meters avstånd - det är helt otroligt vilket liv det är där inne!! Nu börjar det märkas på Gimmie att hon är lite trött, man ser det på hennes blick. Hon har faktiskt lugnat ner sig lite när vi är i skogen också, hon störtar inte omkring lika mycket som hon brukar. Men det är klart, kallar jag på henne så kommer hon ju farande som ett jehu som vanligt - så det försöker jag undvika.

Inatt drömde jag att Gimmie fick två hannar och fyra tikar... undrar om det är en sanndröm? Ska man döma av hennes mage så är det fler, men det vore faktiskt ganska lagom med 6 valpar. Fast det spelar egentligen ingen roll hur många det är, bara allt går bra!!

Boogie har sina "valpar" i min säng hon, och en sak kan man ju säga om dom valparna.. de är väldigt små, för de syns nämligen inte;-) Men oj, vad hon donar i sängen! Här har hon lagt sig tillrätta och myser med sina små...

Visst ser hon nöjd ut då;-)
Idag fick vi hjälp av Martina med vittringsapporten, och tack för det! Boogie har inget problem med själva letandet längre (prickig korv var knepet!) - men däremot är hon så fokuserad på mig att hon inte brukar titta när tävlingsledaren lägger ut pinnarna, hon tittar bara på mig. Nu körde vi några gånger så att Martina kunde peppa henne lite att titta vad hon gjorde. Boogie var duktig, även om hon hade en väldigt överskottsenergi! Normalt brukar jag inte gå inifrån och ut och ge mig på vittringen sådär på en gång, oftast kör jag en hel del moment innan så hon får göra av med lite energi och "komma ner på jorden", och för det mesta gör vi det när vi precis har varit ute i skogen.

Sedan fick vi hjälp med kommenderingen på inkallande med ställande och läggande, det gick också jättebra! Boogie har varit lite osäker på läggandet tidigare, men det har vi tränat på nu så det börjar funka riktigt bra:-) Vi får se hur det går på nästa tävling...