Jag har fått låna ett par fina Susa-bilder av Ellinor, tagna under kursen i Norge - här är sötnosen;-)

Ellinor säger att Susa är jätteduktig på att spåra, hon missar sällan en pinne - det låter väldigt bra, det:-)

Och nu till valparna... och vad ska man säga? Duger det om jag säger att uppfödaren är lyrisk, tro;-) De som känner mig vet att jag har en förmåga att bli det när det känns ända in i ryggmärgen att det är kanon - och det gör det nu!

Den senaste veckan har valparna fått umgås mer med för dem "främmande" människor, allt ifrån mina barnbarn till mina syskon och vänner. Tidigare är det mest jag, Micke och Martina som har handskats med valparna, men från drygt 3 veckors ålder är det dags för nya bekantskaper.

Alla valparna är glada och jättegosiga, även med de som de inte känner sedan tidigare. Tråkigt nog verkar mitt barnbarn Vide inte tåla så här små valpar, hans ögon svullnar igen efter bara en liten stund tillsammans med valparna. Det hände när vi hade förra kullen, och nu är det likadant igen. Äldre valpar och vuxna hundar tål han dock bra, och tur är väl det!!

Alla de 8 veckorna med valparna är ju fascinerande, men roligast är det nog just nu när de börjar upptäcka världen och man ser mer och mer av deras personligheter! Nu har vi tagit ut dem en och en ifrån valphagen och satt dem i en "ny" miljö, för att se hur de agerar på egen hand. Vi börjar med att de får utforska Mickes rum, där det finns massor av konstiga saker;-) Jag är väldigt glad att se att alla valparna är väldigt nyfikna och frimodiga, ingen blir orolig av att vara ute på eget äventyr utan tycker bara det är spännande! De klättrar på allting och gör lekinviter till Mickes båtar till skor, hahaha! Så får de komma in i vardagsrummet och titta sig omkring där också, det är lika kul det - svansarna går som  små propellrar:-) Det är otroligt intressant att iakkta valparna och se hur de agerar i den här åldern, det är ett av de många glädjeämnena med att ha valpar! Nu börjar jag få klart för mig vilken valp som kan passa till vilken valpköpare, men inget är avgjort än. Jag vill se mer av hur valparna agerar när de kommer ut, vilket jag räknar med blir till nästa helg.

Någon som är helt överlycklig nu, det är Boogie - hon bara älskar valpar och skulle med glädje ha dem omkring sig, och på sig, dygnet runt! Det är nästan så man börjar gråta när man ser hur lycklig hon är, det är verkligen rörande. De får klättra på henne och göra precis vad de vill, hon bara ligger där och njuuuuter! Om jag säger att hon på en 10-gradig lyckoskala ligger på 11 när det gäller att jobba, så ligger hon på 20 när hon har valpar omkring sig. Det är verkligen ledsamt att hon inte kan få ha egna valpar - men hon, och vi, får vara glada för att hon är världens bästa moster och lektant!

Soleil älskar också valpar och är jätteduktig med dem, så vi har två glada och mycket duktiga tjejer som avlastar mamma Gimmie när det behövs. Speed däremot, han tycker att så här små valpar är ganska läskiga, så han behöver inte ha dem omkring sig om han inte vill. De letar efter mat under magen på honom, och det tycker han förstås är liiite besvärande;-)