Mina valpköpare kan konsten att chocka sin uppfödare;-) Igår startade - mig helt ovetandes - Jessicah och Iver på sitt första WT, efter bara 4-5 jaktträningspass! Och de gjorde det med den äran, trots att ingen av dem varit i sådan miljö tidigare. Jessicah hade - enligt egen utsago - ingen aning om hur det gick till, och Iver hade ingen erfarenhet av varken gevär, skytt eller något annat som ingår i ett WT.

Pga orutinen blev det några missar som kostade en hel del poäng, men den stora vinsten var samtliga domares samstämmiga kommentarer om Iver: "Fantastisk hund", "han är inte bäst än, men han kommer att bli", "gudomlig hund" mm mm. Och som grädde på moset, på prisutdelningen blev Iver utsedd till domarens favorit för dagen med ett långt, utförligt tal om hur glad hon blivit av denna hund, och hur imponerad av honom hon var - och som avslutning: "En helt otrolig hund!!

Jag är oerhört glad att Jessicah och Iver fick en sådan härligt positiv erfarenhet av sitt första prov inom jakten - jag hoppas verkligen det blir fler!!

Khemosabi Double Spin - en sann naturbegåvning! Stort GRATTIS till Jessicah och Iver!

Jag är faktiskt lite extra glad just för Jessicahs skull, hon har nämligen haft en gruvlig otur den senaste tiden och fått Iver påflugen av flera hundar, helt omotiverat - t o m under lydnadsträning, och den gången var det en rottweiler och en aussie som flög på honom, samtidigt!! Det var dessutom inte länge sedan han hade ett hål i huvudet efter ett hugg av en annan rottweiler:-( Är han någon slags "galen rottweiler-magnet", kan man fråga sig??

Jessicah och Iver har tränat lydnad med framgång och var tidigare i våras redo att starta i klass 3, vilket de också gjorde någon vecka efter den första attacken, mest för att Jessicah skulle komma över sin egen nervositiet. Tyvärr visade det sig att Iver blivit osäker på gruppmomenten bland främmande hundar, vilket är helt förståeligt, och matte vill inte utsätta honom för den pressen förrän han blivit helt bekväm med situationen. Vi diskuterade detta, och jag tipsade om att hon kunde satsa mer på jaktträning ett tag, helst i grupp där hunden oftast får väldigt bra erfarenhet av att ha främmande hundar omkring sig. Min tanke var dessutom att det skulle göra matte mer avslappad, jaktträningen är ju så väldigt olik all annan träning på det sättet. Nu vet jag inte om det har blivit någon gruppträning för dem, men helt tydligt är det ju att detta är Ivers grej, även om han är en väldigt duktig lydnadshund också - han har en fantastisk attityd och är minst lika talangfull som alla Khemosabihundar! Som det verkar, så är jaktträningen något som passar både Iver och Jessicah lika bra, och jag är väldigt glad för deras skull!