... ja, ibland hittar man dom! Idag har vi varit och hälsat på hos en hanhund som jag har varit nyfiken på länge, en hanne med linjer som tilltalar mig mycket. På faderssidan går han tillbaka på de linjer jag hade i min första kull, en kull som än idag är en av mina bästa, och på mödernet har han danska linjer som jag har velat få in i flera år - superhärliga hundar! Jag har ständigt ögonen öppna för hanhundar som kan tänkas passa mina tikar, faktum är att det finns flera som jag skulle vilja använda så småningom, det finns många fina och duktiga hanhundar!

Den här killen var jag nyfiken på redan före förra parningen, men då var han väldigt ung så det var inte aktuellt att använda honom då. Idag är han 2 år och 9 månader gammal och redan svensk viltspårchampion, har 2:a ökl. jakt (B-prov), godkänd i högre spår (1,5 p ifrån uppflyttning!), tävlar i lydnadsklass 3 och har RLD-N, det kan man väl kalla allround, minst sagt;-) Jag kommer inte att nämna honom vid namn ännu, jag är fortfarande skrockfull (varje gång jag har skrivit ut tilltänkt kombination har det krånglat på ett eller annat sätt) och tar inte ut någonting i förskott - men jag kan säga att det definitivt är en hanne som jag vill använda så småningom!

När jag planerar en parning har jag alltid en "plan B" ifall det inte skulle funka med den tilltänkta hanhunden av någon anledning, och det är ett faktum att det flera gånger har fått vara "B-hunden" som har fått träda in och "rädda" parningen - det har t ex hänt flera gånger att "plan A" inte har klarat av att para eller att tiken inte har gillat hannen. Det bör understykas att det är förstås lika viktigt att det andra alternativet har lika bra egenskaper och förväntas passa mina tikar lika bra som det första, det innebär alltså inte att "plan B" skulle vara "sämre" på något sätt. I dagsläget är det så att jag till 99,9% har bestämt hanhund till nästa kull, och den här hannen vi träffade idag är alltså "plan B" - men han är ett precis lika bra alternativ som den första, om än med andra linjer. Typen är helt rätt (liten, smidig och snabb) och han har precis de egenskaper jag söker, ett enormt tryck i arbete, mycket gott självförtroende, härligt social och superglad! Så blir det inte han den här gången, då blir det med största sannolikhet han någon gång i framtiden!

Varför denna långa utläggning då? Jo, jag är bara så glad att jag har hittat en riktigt fin hanhund som jag blev kär i och som jag verkligen tror kommer att passa mina tikar så småningom! Här är Gimmie och "Mr X";-))

 
Lite lustigt var det att hanhundsägaren först inte riktigt kopplade att det var Gimmie som var äldst av de tre tikar vi hade med oss - de andra var Piller 11 månader och Unni 5 år;-)