... och det var faktiskt första gången jag tränade med Speed där. Det vi har gjort hemma är så lite så det knappt värt att nämna, pyttekorta fria följ, små inkallningar etc. Men nu fick han alltså följa med när jag tränade med Gimmie, och först fick han sitta uppbunden och titta på medan vi tränade. Det gjorde han lugnt och tyst, inte minsta pip, faktiskt. När det sedan var hans tur var han jättetaggad och hoppade nästan högre än vad jag är lång - han kan hoppa, den grabben;-) Men han är jäkligt härlig, för så fort han ska göra nåt är han jättefokuserad och gör verkligen sitt bästa! Min syrra Mai stod och tittade på, men hon trodde att jag fortfarande tränade med Gimmie - hon ser inte skillnad på dem, blindstyret;-) Men det är ju ändå ett ganska gott betyg att hon trodde det var Gimmie, då kan det ju liksom inte ha sett så illa ut, haha:-) Det var nästan synd att man inte filmade Speed, det skulle ha varit roligt att se, eftersom jag tycker han påminner väldigt mycket om sin pappa Diego. Men det får väl bli någon annan gång!

Med Gimmie har jag ju inte tränat lydnad på dölänge, och det gick lite halvdant, tyckte jag. Mycket krångel på rutan och den där förb** hoppapporten - hon envisas fortfarande med att springa på sidan på tillbakavägen. Grrr, jag blir tokig på ett sånt jäkla skitfel på ett enkelt moment - men det är väl bara att träna på, antar jag. Annars tyckte jag det mesta funkade bra, men träning behövs! Nu har jag dessutom anmält henne till en lydnadstrea, så jag får lov att skärpa till mig!!

För övrigt så fick jag se två hannar av en ras som tilltalade mig mycket; Gos d'Atura Catalá. De påminner mycket om Berger des Pyrenées a Poil long, men är större - dock inte alls så stora som jag hade föreställt mig. De här två hannarna som jag träffade var kullbröder, och hade ett glatt och öppet sätt - ja, de verkade vara riktigt trevliga hundar, helt enkelt:-) Det var roligt att se dem, jag är ju lite "svag" för den typen av "rufshund";-)