Ja, det här är min snart 9-åriga Spurt under lydnadsträning - kan man se lyckligare ut, tro??

Ikväll tränade jag lydnad med alla tre, vi körde rutan (hade för första gången 2 rutor uppställda för Gimmie o Boogie), inkallning med ställande och läggande, fjärr, metallapportering och sittande under gång. Gimmie blev lite konfunderad över att ha två rutor på planen, men fixade det bra efter en stund. Boogie var väldigt säker på båda rutorna, trots att vi hade väldiga störningar bakom den ena, det var biltrafik, folk som kom och gick med och utan hund samt en villatomt där några grabbar spelade fotboll. Kanonbra att hon fixade de störningarna! Jag tyckte överlag att hon var väldigt fokuserad på det hon skulle göra - fast hon var som vanligt helt galen;-) Fria följet gick kanonbra med henne också, hon håller ju på att explodera hela tiden men positionen har faktiskt blivit mycket bättre den senaste tiden.

Det som Boogie har svårast för är faktiskt ståendet under fjärret, och eftersom jag vet att hon är osäker på det så gör jag förmodligen någonting som påverkar henne, något med mitt kroppsspråk som hon är otroligt känslig för. Jag måste komma på nåt sätt att lösa upp den knuten, både hos henne och mig. För övrigt tycker jag att hon går riktigt bra nu! Igår gjorde hon några klockrena sökapporteringar, medan Gimmie däremot krånglade. Ja, det är upp och ner, vissa dagar går Gimmie bäst och andra Boogie... och Spurten, ja hon går så gott som alltid bra;-)