... en totalt misslyckad tävling har man fått en hel del att fundera på:-(

Med facit i hand borde jag helt enkelt ha stannat hemma, men jag har inte så många tävlingstillfällen och tanken med att starta var att vi skulle få lite mer tävlingsrutin. Men jag mådde dåligt pga tandvärk och var stressad och orolig hela dagen och när vi kom iväg framåt kvällen kändes det inte bättre. Till råga på allt körde jag fel pga att vägen var ombyggd och blev naturligtvis ännu mer stressad, men vi kom iallafall fram till samlingen i tid och jag drog startnr. 5 av 7.

Vi körde gruppmomenten i två grupper och Piller både satt och låg som hon skulle, betyg: 10/10. Efter 2 timmars seg väntan var det äntligen vår tur och Piller verkade vara som vanligt, trots att jag fortfarande kände mig vissen och inte alls sugen på att tävla.

Fria följet var långt och jobbigt för mina onda fötter men gick rätt hyfsat, Piller hade bra position men jag råkade snubbla till i stegförflyttningarna så hon hoppade iväg lite snett, betyg 8,5 - lite hårt, tyckte jag.

Zätat gick jättebra, bra position och fina skiften, betyg 10

Inkallningen blev jättekonstig, Piller lade sig vid ställandet (har aldrig någonsin hänt förut) och sedan fick jag kalla två gånger innan hon kom. Läggandet och ingången gjorde hon jättebra. Betyg: 6 (Här började det snurra i mitt huvud... vad sjutton gjorde hon sådär för??)

Rutan var nog rätt knepig, solen låg på så jag tror hon hade svårt att se den, jag fick lov att ge två kommandon vid konen men sedan gjorde hon resten riktigt bra. Betyg: 7

Dirigeringsapporten (detta jävla moment!) gick inte alls. Konskicket gick bra, men sedan låste hon sig och kom tillbaka till mig, väldigt osäker. Där gick luften ur mig, för 6:or, 7:or och 0:or och trassel på tre moment i rad, det är inte min Piller. Jag bröt tävlingen och åkte hem, arg på mig själv för att jag startade när jag inte ville (och lika arg för att jag gav upp!) men framförallt för att jag inte kunde ge min hund en bra erfarenhet. Troligen var det min sinnesstämning som påverkade henne så att hon inte kunde fokusera på det hon skulle göra - hon undrade säkert vad det var för fel på matte.

Just nu känns det bara som jag vill lägga ner att vad lydnadstävlande heter, jag har ingen som helst lust längre. I vilket fall som helst kommer vi inte att tävla förrän vi har fått ordning på dir.apporten - det är nog den som spökar i mitt huvud och gör att jag inte känner mig taggad alls. Känslan är ju viktigare än allt annat, och den känslan jag hade igår vill jag verkligen inte ha. Vi tar en paus och hoppas att lusten kommer tillbaka.